Såg på Aftonbladets nyhets webb, Kalix älven Lax på 142 cm uppskattad vikt 35-40 kilo passerade laxtrappan fin film på laxen på webben.
torsdag 7 augusti 2008
POSITIV BYSKE GRAF
Se "gapet" röda linjen och medel linjen fin trend, ingen lågkonjunktur här heller.
Såg på Aftonbladets nyhets webb, Kalix älven Lax på 142 cm uppskattad vikt 35-40 kilo passerade laxtrappan fin film på laxen på webben.
Såg på Aftonbladets nyhets webb, Kalix älven Lax på 142 cm uppskattad vikt 35-40 kilo passerade laxtrappan fin film på laxen på webben.
onsdag 6 augusti 2008
LAX PÅ 19.1 KILO KÄLLA AURA AVIS
Tok kjempelaks på 19,1 kilo
Det var en blidspent men sliten svenske som tok imot Aura Avis på Hjelle tirsdag formiddag. Sliten, både på grunn av kampen med Drivas konge og litt for mange konjakker etter å ha feiret fangsten.
Av Jan Ødegård
Publisert 05.08.2008 - 21:35
HJELLE: – Det var jobbigt, sier fiskeren sjøl.
Birger Magnusson fisket på Øyaflønet i Hjelle elv da utysket beit på flua i halv ti-tida mandag kveld.
– Den tok forsiktig, sier Magnusson.
Men da fisken merket motstand, ble det fart på den. Fisken sto ute i djuphølen, lot strømmen jobbe for seg og bød på en skikkelig kamp.
– Jeg hadde ingen sjanse til å holde igjen.
Kameraten fisket intetanende lenger oppe i elva, men da Magnusson forsvant rundt svingen og ble borte i 40 minutter, fant han ut at han måtte nedover for å se hvordan det sto til. Da han nærmet seg, hørte han ropene om hjelp.
Stanga knakk
Enda tok det et kvarter før fisken var på land. Det var vanskelige landingsforhold, og Magnusson måtte rygge bakover i småskogen. Under seansen da fisken ble berget, knakk fluestanga. Mitt fel, sier Magnusson.
Men knekt stang var ok når belønningen ble som den ble. Laksen ble veid til hele 19,1 kilo. Lengda 126,5 centimeter og livmålet 63 centimeter. Fisken var i begynnende gytedrakt og har tydeligvis stått ei stund i elva. Kanskje var den av de første storlaksene som gikk på elva i mai. Vekta må i alle fall ha vært over 20 kilo da laksen forlot sjøen.
Dette var årets første fangst for de svenske fiskekameratene, som kom til Driva lørdag. De skal fiske fram til helga, men det er ytterst tvilsomt om noen kan gjøre Magnusson rangen stridig som fiskekongen.
Feiret med konjakk
Det ble for øvrig lite fisking etter at storlaksen var på land.
– Det ble en konjakk, sier Magnusson. Många, erter kameratene.
Det er tredje året Magnusson og hans fiskekompiser har fisket i Driva. Første året var de på Flatvad, de to siste årene hos Evy og Gunnar Forseth på Hjelle.
– Det er første gang jeg får fisk i Driva, sier en lykkelig fisker, som – dersom resultatet holder seg – vil få ny fluestang for største fisk tatt på flue, og Ambassadeur-snelle for største laks.
Det er for øvrig 41 år siden sist det ble tatt så stor laks i Hjelle elv. Det var Gunnar Forseth som sjøl tok den 8. august i 1967. Fisken er hogd inn i steinbordet i hagen på Hjelle, med vekt og dato. Ved siden av konturene av laksen på 17 kilo som svogeren Kolbjørn Settemsdal tok samme sted fire dager senere.
Det var en blidspent men sliten svenske som tok imot Aura Avis på Hjelle tirsdag formiddag. Sliten, både på grunn av kampen med Drivas konge og litt for mange konjakker etter å ha feiret fangsten.
Av Jan Ødegård
Publisert 05.08.2008 - 21:35
HJELLE: – Det var jobbigt, sier fiskeren sjøl.
Birger Magnusson fisket på Øyaflønet i Hjelle elv da utysket beit på flua i halv ti-tida mandag kveld.
– Den tok forsiktig, sier Magnusson.
Men da fisken merket motstand, ble det fart på den. Fisken sto ute i djuphølen, lot strømmen jobbe for seg og bød på en skikkelig kamp.
– Jeg hadde ingen sjanse til å holde igjen.
Kameraten fisket intetanende lenger oppe i elva, men da Magnusson forsvant rundt svingen og ble borte i 40 minutter, fant han ut at han måtte nedover for å se hvordan det sto til. Da han nærmet seg, hørte han ropene om hjelp.
Stanga knakk
Enda tok det et kvarter før fisken var på land. Det var vanskelige landingsforhold, og Magnusson måtte rygge bakover i småskogen. Under seansen da fisken ble berget, knakk fluestanga. Mitt fel, sier Magnusson.
Men knekt stang var ok når belønningen ble som den ble. Laksen ble veid til hele 19,1 kilo. Lengda 126,5 centimeter og livmålet 63 centimeter. Fisken var i begynnende gytedrakt og har tydeligvis stått ei stund i elva. Kanskje var den av de første storlaksene som gikk på elva i mai. Vekta må i alle fall ha vært over 20 kilo da laksen forlot sjøen.
Dette var årets første fangst for de svenske fiskekameratene, som kom til Driva lørdag. De skal fiske fram til helga, men det er ytterst tvilsomt om noen kan gjøre Magnusson rangen stridig som fiskekongen.
Feiret med konjakk
Det ble for øvrig lite fisking etter at storlaksen var på land.
– Det ble en konjakk, sier Magnusson. Många, erter kameratene.
Det er tredje året Magnusson og hans fiskekompiser har fisket i Driva. Første året var de på Flatvad, de to siste årene hos Evy og Gunnar Forseth på Hjelle.
– Det er første gang jeg får fisk i Driva, sier en lykkelig fisker, som – dersom resultatet holder seg – vil få ny fluestang for største fisk tatt på flue, og Ambassadeur-snelle for største laks.
Det er for øvrig 41 år siden sist det ble tatt så stor laks i Hjelle elv. Det var Gunnar Forseth som sjøl tok den 8. august i 1967. Fisken er hogd inn i steinbordet i hagen på Hjelle, med vekt og dato. Ved siden av konturene av laksen på 17 kilo som svogeren Kolbjørn Settemsdal tok samme sted fire dager senere.
tisdag 5 augusti 2008
14 TRÅLARE VILL BLI SKROTADE/KÄLLA SVT
14 Östersjötrålare vill bli skrotade
Publicerad 4 augusti 2008 - 11:02Uppdaterad 5 augusti 2008 - 08:09
14 trålare som fiskar i Östersjön har ansökt om skrotning efter en kampanj från Fiskeriverket. Målet är att få ner fiskekapaciteten.
Skrotningskampanjen har pågått under juli månad och är främst riktad till dem som fiskar torsk i Östersjön men är stationerade på västkusten. Av de 14 trålarna har merparten hemmahamnar på västkusten.
Fiskarna erbjuds en ersättning som bland annat beror på hur mycket de tidigare har fiskat, samt ett avgångsvederlag om de är över 55 år.
- Sedan får vi se hur många av dessa trålare som beviljas en skrotningsersättning, säger Christina Hallberg, enhetschef på Fiskeriverket till Smålandsnytt.
I mitten av juli sa dessutom EU ja till ett antal stödåtgärder för fisket inom unionen. En åtgärd är att EU tar en större andel av kostnaderna när fartyg upphör med sin verksamhet, vilket gör att Fiskeriverket kan genomföra fler skrotningar.
Målet är att ha 13 procent färre trålare till nästa år.
Publicerad 4 augusti 2008 - 11:02Uppdaterad 5 augusti 2008 - 08:09
14 trålare som fiskar i Östersjön har ansökt om skrotning efter en kampanj från Fiskeriverket. Målet är att få ner fiskekapaciteten.
Skrotningskampanjen har pågått under juli månad och är främst riktad till dem som fiskar torsk i Östersjön men är stationerade på västkusten. Av de 14 trålarna har merparten hemmahamnar på västkusten.
Fiskarna erbjuds en ersättning som bland annat beror på hur mycket de tidigare har fiskat, samt ett avgångsvederlag om de är över 55 år.
- Sedan får vi se hur många av dessa trålare som beviljas en skrotningsersättning, säger Christina Hallberg, enhetschef på Fiskeriverket till Smålandsnytt.
I mitten av juli sa dessutom EU ja till ett antal stödåtgärder för fisket inom unionen. En åtgärd är att EU tar en större andel av kostnaderna när fartyg upphör med sin verksamhet, vilket gör att Fiskeriverket kan genomföra fler skrotningar.
Målet är att ha 13 procent färre trålare till nästa år.
måndag 4 augusti 2008
LJUSTORPS ÅN / KÄLLA STNU
Här ska öringen leka LJUSTORP (ST) 2008-08-04 03:00En stark och självproducerande stam av havsöring. Det är målet när nya lekbottnar anläggs i Ljustorpsån.Bosse Öhman är den som leder arbetet och det gäller att vara noga med vart man sätter skopan. – Det får inte se maskingjort ut. Efter vårfloden ska det inte synas att vi varit här, säger han. Projektet är ett samarbete mellan Timrå kommun och Ljustorps fiskevårdsområde som styrs av länsstyrelsen.
– Ljustorpsån är av riksintresse för naturvården, den är prioriterad i vårt naturvårdsarbete, berättar Klas Johansson, biolog på länsstyrelsen. I samband med att man började flotta timmer i ån rensades vattendraget på stora stenar. – Det innebar att lekbottnarna spolades iväg, säger Klas Johansson. Öring har tidigare planterats ut i ån men nu ska egen fisk produceras här och det med hjälp av lekbottnarna. Under 1990-talet gjordes en biotopåterställning på platsen och den kompletteras nu. Då byggdes även en del gäddämmen och dessa ska tas bort. Målet är att det ska bli en bra genomströmning i hela åbredden. – Vattnet får inte bli för lugnt, då blir det sediment. I snitt ska det vara en strömbildning på en halv meter per sekund, berättar Bosse Öhman som är konsult och driver företaget Öhmans fiskevårdsservice. Bengt-Erik Sjöström är den som sitter vid spakarna i grävmaskinen och det är ett noggrant arbete. Botten på en mindre sträcka i Ljustorpsån, nära Fuske, ska bytas ut helt och Bengt-Erik gräver en skålformad grop som är drygt en meter djup. Gropen fylls sedan igen med natursten från grustäkter. Resultatet blir förhoppningsvis en naturlig lekplats för öringen. – När vattnet kommer ska det strömma igenom lekbotten. Det är självrensande så att det inte hamnar sand och lera i den, berättar Bosse Öhman.
Det material som blir över när botten grävts ur ska sedan användas vid stranden där man ska bygga uppväxtområden för yngre fisk. Mycket sten på botten är en fördel menar Bosse. – Effekten är att det ökar mängden föda för fisken. Det blir mycket insekter, till exempel sländor. Nästa sommar ska ytterligare en lekbotten skapas i Ljustorpsån. Den ska ligga närmare Lagfors kraftverk. Allt som allt beräknas åtgärderna kosta 400000 kronor varav den största delen är statsbidrag för biologisk återställning av kalkade vatten.
– Ljustorpsån är av riksintresse för naturvården, den är prioriterad i vårt naturvårdsarbete, berättar Klas Johansson, biolog på länsstyrelsen. I samband med att man började flotta timmer i ån rensades vattendraget på stora stenar. – Det innebar att lekbottnarna spolades iväg, säger Klas Johansson. Öring har tidigare planterats ut i ån men nu ska egen fisk produceras här och det med hjälp av lekbottnarna. Under 1990-talet gjordes en biotopåterställning på platsen och den kompletteras nu. Då byggdes även en del gäddämmen och dessa ska tas bort. Målet är att det ska bli en bra genomströmning i hela åbredden. – Vattnet får inte bli för lugnt, då blir det sediment. I snitt ska det vara en strömbildning på en halv meter per sekund, berättar Bosse Öhman som är konsult och driver företaget Öhmans fiskevårdsservice. Bengt-Erik Sjöström är den som sitter vid spakarna i grävmaskinen och det är ett noggrant arbete. Botten på en mindre sträcka i Ljustorpsån, nära Fuske, ska bytas ut helt och Bengt-Erik gräver en skålformad grop som är drygt en meter djup. Gropen fylls sedan igen med natursten från grustäkter. Resultatet blir förhoppningsvis en naturlig lekplats för öringen. – När vattnet kommer ska det strömma igenom lekbotten. Det är självrensande så att det inte hamnar sand och lera i den, berättar Bosse Öhman.
Det material som blir över när botten grävts ur ska sedan användas vid stranden där man ska bygga uppväxtområden för yngre fisk. Mycket sten på botten är en fördel menar Bosse. – Effekten är att det ökar mängden föda för fisken. Det blir mycket insekter, till exempel sländor. Nästa sommar ska ytterligare en lekbotten skapas i Ljustorpsån. Den ska ligga närmare Lagfors kraftverk. Allt som allt beräknas åtgärderna kosta 400000 kronor varav den största delen är statsbidrag för biologisk återställning av kalkade vatten.
söndag 3 augusti 2008
LAXENS HUGG I ÄLVEN
Vad tror ni utlöser Laxens hugg i älven?
Storleken/Färgen på flugan 22%
Storleken/Färgen på flugan 22%
Farten/Djupet på flugan 62% tror att detta utlöser Laxens hugg i älven enligt enkäten..........
Temp/Vattenstånd 22%
Erfarenhet 5%
Erfarenhet 5%
Annat 11%
tisdag 29 juli 2008
BYSKE LAXEN HÖGG PÅ EN LAWSON SPEY.
Per. Johansson
utanför Ludvika fick den
här fina Laxen 11/7 kl.09.00 på
utanför Ludvika fick den
här fina Laxen 11/7 kl.09.00 på
"Ivans nacke" i Byske älven, Lawson Spey heter flugan Laxen högg på.
Vikt 7 kg.
Per-Anton (son till Per.)
tog en Havsöring på samma ställe
vid 19.00 tiden, flugan en Thunder Spey.
Per-Anton (son till Per.)
tog en Havsöring på samma ställe
vid 19.00 tiden, flugan en Thunder Spey.
Vikt 1.6 kg.
Speyflugans renässans.
Gold Speal, Black King, Lady Caroline
Paul Little är ett världsnamn inom flugbindning, med specialitet laxflugor.
Speyflugans renässans.
Gold Speal, Black King, Lady Caroline
Paul Little är ett världsnamn inom flugbindning, med specialitet laxflugor.
Här berättar han lite om speyflugor .
Bakom det växande intresset för att binda och fiska speyflugor ligger delvis säkert det nordamerikanska fisket efter steelhead, och utövarnas ny tolkningar av flugtypen. Flugor med ett långt och rörligt hackel är något av en nyckel i det fisket. Syd Glasso var en av pionjärerna i konsten att skapa moderna varianter av speyflugorna. Hela hackel fick utgöra vingar istället för, som traditionellt är, fjädersegment från sjöfågel. Hackel i klara färger fick er sätta mer diskreta, oftast från häger. Förnyelsen beskrivs i två bra böcker, Spey Flies and Dee Flies av John Shewey och Spey Flies and how to tie them av Bob Veverka. Tydliga fotoillustrationer lämnar inget i övrigt att önska vad gäller bindinstruktioner.
Lättåtkomliga material
Klassiska speyflugor bands av lättillgängliga material i oansenliga färger. Som kroppsmaterial valdes mestadels »berlin ull«, från marinofår. Ullen har fin struktur, är lätt att färga och är enkel att dubba med för att forma flugans kropp.
Kroppshackel utgjordes oftast av hägerns rygg- och bröstfjädrar eller så togs det från den »mystiska« Spey Cock´s stjärttäckare. Den senare fågeln har gett upphov till diskussioner, huruvida den var en särskilt framavlad ras eller en vanlig tupp som fanns vid Speyside på den tiden. Fronthacklet hämtades från kricka, bläsand, pärlhöna eller guldfasan.
Ribbingmaterialet var flat och oval metall tinsel i silver och guld.
För vingarna på dessa flugor användes gräsandhanens i topparna bronsaktigt färgade fjädrar.
Kompositionen var tämligen enkel: dubbad kropp, långt mjukt hackel, ribbingar och en lågt liggande vinge. Materialval och mönster hade ett bestämt syfte. Spey flugorna skulle likna en av laxens många byten till havsräkor. Bilder från den tid en visar flugor med tunna kroppar, långa svepande hackel och lågt liggande vingar, hacklen föreställde benen och vingen räkans skal. Typiska gamla speyflugemönster är Black King, Gold Speal och Lady Caroline.
Bakom det växande intresset för att binda och fiska speyflugor ligger delvis säkert det nordamerikanska fisket efter steelhead, och utövarnas ny tolkningar av flugtypen. Flugor med ett långt och rörligt hackel är något av en nyckel i det fisket. Syd Glasso var en av pionjärerna i konsten att skapa moderna varianter av speyflugorna. Hela hackel fick utgöra vingar istället för, som traditionellt är, fjädersegment från sjöfågel. Hackel i klara färger fick er sätta mer diskreta, oftast från häger. Förnyelsen beskrivs i två bra böcker, Spey Flies and Dee Flies av John Shewey och Spey Flies and how to tie them av Bob Veverka. Tydliga fotoillustrationer lämnar inget i övrigt att önska vad gäller bindinstruktioner.
Lättåtkomliga material
Klassiska speyflugor bands av lättillgängliga material i oansenliga färger. Som kroppsmaterial valdes mestadels »berlin ull«, från marinofår. Ullen har fin struktur, är lätt att färga och är enkel att dubba med för att forma flugans kropp.
Kroppshackel utgjordes oftast av hägerns rygg- och bröstfjädrar eller så togs det från den »mystiska« Spey Cock´s stjärttäckare. Den senare fågeln har gett upphov till diskussioner, huruvida den var en särskilt framavlad ras eller en vanlig tupp som fanns vid Speyside på den tiden. Fronthacklet hämtades från kricka, bläsand, pärlhöna eller guldfasan.
Ribbingmaterialet var flat och oval metall tinsel i silver och guld.
För vingarna på dessa flugor användes gräsandhanens i topparna bronsaktigt färgade fjädrar.
Kompositionen var tämligen enkel: dubbad kropp, långt mjukt hackel, ribbingar och en lågt liggande vinge. Materialval och mönster hade ett bestämt syfte. Spey flugorna skulle likna en av laxens många byten till havsräkor. Bilder från den tid en visar flugor med tunna kroppar, långa svepande hackel och lågt liggande vingar, hacklen föreställde benen och vingen räkans skal. Typiska gamla speyflugemönster är Black King, Gold Speal och Lady Caroline.
söndag 27 juli 2008
FÖRELÄSARE OM LAXFISKE ETC.
Finns det något intresse för att boka en föreläsare, tex en flugbindare, om laxfiske med fluga etc eller nåt annat spännade gällande Laxfiske med fluga? kom med ideer under detta inlägg så kanske vi tillsammans kan "sy" ihop något skoj.(inom Ludvika/smedjebacken området.)
KÄLLA STNU/LJUNGAN
Vanligtvis brukar det inte vara svårt för sportfiskarna att få lax på kroken under juli månad. Numera fastnar bara öring.Foto: Sara UhlinIngen lax på kroken trots bästa säsong för fiske NJURUNDA (ST) 2008-07-27 03:00"Bättre än någonsin", talas det om laxfisket i Ljungan. Sportfiskaren, Magnus Nordin vet bättre.– Det har aldrig varit så dåligt som i år, säger han.
Kommentera artikelnI vanliga fall skulle vi vara inne i den bästa säsongen för laxfiske i Ljungan, i år verkar det inte bli någon högsäsong för laxen. Trots den gynnsamma vattennivån och löftet om mycket lax har endast ett fåtal laxar fiskats upp i år. Sportfiskaren Magnus Nordin har själv inte tagit upp någon. Vid den här tiden brukar han alltid ha fått någon lax, Magnus tycker bara att det blir sämre och sämre från år till år. – Man brukar också kunna se laxen hoppa och känna att det finns lax i juli, nu är det helt stilla, säger han. Det finns inga fällor i fredningsområdet som hindrar laxen från att simma upp i Ljungan med gott om dem vid Junibosand och Galtström. De sätts sedan några år tillbaka heller inte laxyngel i älven. Sjöfågleln, skrake har också en viss inverkar på det dåliga laxfisket, då skrakar äter laxyngel. – Det brukar vara möten ibland, många sportfiskare är besvikna i dagsläget. Mötena tycks dock inte hjälpa. Det dåliga laxfisket i Ljungan får sportfiskarna att åka till andra älvar. Magnus själv åker ibland många mil för att få en lax på kroken. – Ljungan är en av de vackraste älvarna i Norrland men vill man ha lax ska man åka någon annanstans, här finns bara öring, säger en besviken Magnus Nordin.
torsdag 24 juli 2008
Kanske man ska prova efter en dag i vadarbyxorna.
Fiskespa er det nye innen skjønnhetspleie. Nå skal fisken få bukt med tåfisen din.
Den nye formen for skjønnhetspleie innebærer at man setter føttene ned i et kar med hundrevis av fisk. Målrettet går fisken til verks for å spise de døde hudcellene. Dette skal føre til myk og fin hud og en generell følelse av velvære.
Det er på skjønnhetssalongen Yvonne Hair & Nails i Virgina man kan dra nytte av tilbudet. Innehaverne er ekteparet Jon Ho og Yvonne Li. De fikk høre om de såkalte doktorfiskene som har blitt veldig populære i Japan og i andre deler av Asia. De bestemte seg for å bli den første salongen i USA som kunne tilby fiskespa.
Behandlingen har blitt en suksess, og i løpet av de første fire månedene fikk de besøk av 5000 kunder som ville bli kvitt tåfis og løs hud fra føttene.
Etter suksessen vil ekteparet utvide virksomheten med flere salonger. I tillegg vil de tilby fiskebehandling på hele kroppen, noe som ifølge Ho vil kunne behandle psoriasis og andre hudsykdommer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
