Storleken/Färgen på flugan 22%
Farten/Djupet på flugan 62% tror att detta utlöser Laxens hugg i älven enligt enkäten..........
Temp/Vattenstånd 22%
Erfarenhet 5%
Erfarenhet 5%
Annat 11%
söndag 3 augusti 2008
tisdag 29 juli 2008
BYSKE LAXEN HÖGG PÅ EN LAWSON SPEY.
Per. Johansson
utanför Ludvika fick den
här fina Laxen 11/7 kl.09.00 på
utanför Ludvika fick den
här fina Laxen 11/7 kl.09.00 på
"Ivans nacke" i Byske älven, Lawson Spey heter flugan Laxen högg på.
Vikt 7 kg.
Per-Anton (son till Per.)
tog en Havsöring på samma ställe
vid 19.00 tiden, flugan en Thunder Spey.
Per-Anton (son till Per.)
tog en Havsöring på samma ställe
vid 19.00 tiden, flugan en Thunder Spey.
Vikt 1.6 kg.
Speyflugans renässans.
Gold Speal, Black King, Lady Caroline
Paul Little är ett världsnamn inom flugbindning, med specialitet laxflugor.
Speyflugans renässans.
Gold Speal, Black King, Lady Caroline
Paul Little är ett världsnamn inom flugbindning, med specialitet laxflugor.
Här berättar han lite om speyflugor .
Bakom det växande intresset för att binda och fiska speyflugor ligger delvis säkert det nordamerikanska fisket efter steelhead, och utövarnas ny tolkningar av flugtypen. Flugor med ett långt och rörligt hackel är något av en nyckel i det fisket. Syd Glasso var en av pionjärerna i konsten att skapa moderna varianter av speyflugorna. Hela hackel fick utgöra vingar istället för, som traditionellt är, fjädersegment från sjöfågel. Hackel i klara färger fick er sätta mer diskreta, oftast från häger. Förnyelsen beskrivs i två bra böcker, Spey Flies and Dee Flies av John Shewey och Spey Flies and how to tie them av Bob Veverka. Tydliga fotoillustrationer lämnar inget i övrigt att önska vad gäller bindinstruktioner.
Lättåtkomliga material
Klassiska speyflugor bands av lättillgängliga material i oansenliga färger. Som kroppsmaterial valdes mestadels »berlin ull«, från marinofår. Ullen har fin struktur, är lätt att färga och är enkel att dubba med för att forma flugans kropp.
Kroppshackel utgjordes oftast av hägerns rygg- och bröstfjädrar eller så togs det från den »mystiska« Spey Cock´s stjärttäckare. Den senare fågeln har gett upphov till diskussioner, huruvida den var en särskilt framavlad ras eller en vanlig tupp som fanns vid Speyside på den tiden. Fronthacklet hämtades från kricka, bläsand, pärlhöna eller guldfasan.
Ribbingmaterialet var flat och oval metall tinsel i silver och guld.
För vingarna på dessa flugor användes gräsandhanens i topparna bronsaktigt färgade fjädrar.
Kompositionen var tämligen enkel: dubbad kropp, långt mjukt hackel, ribbingar och en lågt liggande vinge. Materialval och mönster hade ett bestämt syfte. Spey flugorna skulle likna en av laxens många byten till havsräkor. Bilder från den tid en visar flugor med tunna kroppar, långa svepande hackel och lågt liggande vingar, hacklen föreställde benen och vingen räkans skal. Typiska gamla speyflugemönster är Black King, Gold Speal och Lady Caroline.
Bakom det växande intresset för att binda och fiska speyflugor ligger delvis säkert det nordamerikanska fisket efter steelhead, och utövarnas ny tolkningar av flugtypen. Flugor med ett långt och rörligt hackel är något av en nyckel i det fisket. Syd Glasso var en av pionjärerna i konsten att skapa moderna varianter av speyflugorna. Hela hackel fick utgöra vingar istället för, som traditionellt är, fjädersegment från sjöfågel. Hackel i klara färger fick er sätta mer diskreta, oftast från häger. Förnyelsen beskrivs i två bra böcker, Spey Flies and Dee Flies av John Shewey och Spey Flies and how to tie them av Bob Veverka. Tydliga fotoillustrationer lämnar inget i övrigt att önska vad gäller bindinstruktioner.
Lättåtkomliga material
Klassiska speyflugor bands av lättillgängliga material i oansenliga färger. Som kroppsmaterial valdes mestadels »berlin ull«, från marinofår. Ullen har fin struktur, är lätt att färga och är enkel att dubba med för att forma flugans kropp.
Kroppshackel utgjordes oftast av hägerns rygg- och bröstfjädrar eller så togs det från den »mystiska« Spey Cock´s stjärttäckare. Den senare fågeln har gett upphov till diskussioner, huruvida den var en särskilt framavlad ras eller en vanlig tupp som fanns vid Speyside på den tiden. Fronthacklet hämtades från kricka, bläsand, pärlhöna eller guldfasan.
Ribbingmaterialet var flat och oval metall tinsel i silver och guld.
För vingarna på dessa flugor användes gräsandhanens i topparna bronsaktigt färgade fjädrar.
Kompositionen var tämligen enkel: dubbad kropp, långt mjukt hackel, ribbingar och en lågt liggande vinge. Materialval och mönster hade ett bestämt syfte. Spey flugorna skulle likna en av laxens många byten till havsräkor. Bilder från den tid en visar flugor med tunna kroppar, långa svepande hackel och lågt liggande vingar, hacklen föreställde benen och vingen räkans skal. Typiska gamla speyflugemönster är Black King, Gold Speal och Lady Caroline.
söndag 27 juli 2008
FÖRELÄSARE OM LAXFISKE ETC.
Finns det något intresse för att boka en föreläsare, tex en flugbindare, om laxfiske med fluga etc eller nåt annat spännade gällande Laxfiske med fluga? kom med ideer under detta inlägg så kanske vi tillsammans kan "sy" ihop något skoj.(inom Ludvika/smedjebacken området.)
KÄLLA STNU/LJUNGAN
Vanligtvis brukar det inte vara svårt för sportfiskarna att få lax på kroken under juli månad. Numera fastnar bara öring.Foto: Sara UhlinIngen lax på kroken trots bästa säsong för fiske NJURUNDA (ST) 2008-07-27 03:00"Bättre än någonsin", talas det om laxfisket i Ljungan. Sportfiskaren, Magnus Nordin vet bättre.– Det har aldrig varit så dåligt som i år, säger han.
Kommentera artikelnI vanliga fall skulle vi vara inne i den bästa säsongen för laxfiske i Ljungan, i år verkar det inte bli någon högsäsong för laxen. Trots den gynnsamma vattennivån och löftet om mycket lax har endast ett fåtal laxar fiskats upp i år. Sportfiskaren Magnus Nordin har själv inte tagit upp någon. Vid den här tiden brukar han alltid ha fått någon lax, Magnus tycker bara att det blir sämre och sämre från år till år. – Man brukar också kunna se laxen hoppa och känna att det finns lax i juli, nu är det helt stilla, säger han. Det finns inga fällor i fredningsområdet som hindrar laxen från att simma upp i Ljungan med gott om dem vid Junibosand och Galtström. De sätts sedan några år tillbaka heller inte laxyngel i älven. Sjöfågleln, skrake har också en viss inverkar på det dåliga laxfisket, då skrakar äter laxyngel. – Det brukar vara möten ibland, många sportfiskare är besvikna i dagsläget. Mötena tycks dock inte hjälpa. Det dåliga laxfisket i Ljungan får sportfiskarna att åka till andra älvar. Magnus själv åker ibland många mil för att få en lax på kroken. – Ljungan är en av de vackraste älvarna i Norrland men vill man ha lax ska man åka någon annanstans, här finns bara öring, säger en besviken Magnus Nordin.
torsdag 24 juli 2008
Kanske man ska prova efter en dag i vadarbyxorna.
Fiskespa er det nye innen skjønnhetspleie. Nå skal fisken få bukt med tåfisen din.
Den nye formen for skjønnhetspleie innebærer at man setter føttene ned i et kar med hundrevis av fisk. Målrettet går fisken til verks for å spise de døde hudcellene. Dette skal føre til myk og fin hud og en generell følelse av velvære.
Det er på skjønnhetssalongen Yvonne Hair & Nails i Virgina man kan dra nytte av tilbudet. Innehaverne er ekteparet Jon Ho og Yvonne Li. De fikk høre om de såkalte doktorfiskene som har blitt veldig populære i Japan og i andre deler av Asia. De bestemte seg for å bli den første salongen i USA som kunne tilby fiskespa.
Behandlingen har blitt en suksess, og i løpet av de første fire månedene fikk de besøk av 5000 kunder som ville bli kvitt tåfis og løs hud fra føttene.
Etter suksessen vil ekteparet utvide virksomheten med flere salonger. I tillegg vil de tilby fiskebehandling på hele kroppen, noe som ifølge Ho vil kunne behandle psoriasis og andre hudsykdommer.
KÄLLA FISKERIVERKET
Ökade möjligheter till skrotningsbidrag
I förra veckan sa EU ja till ett antal stödåtgärder för fisket inom unionen. En åtgärd är att EU tar en större andel av kostnaderna när fartyg upphör med sin verksamhet. Detta får effekter för Fiskeriverkets pågående arbete med skotningsbidrag.
Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson röstade emot förslaget, eftersom åtgärderna som helhet bidrar till ett ökat fisketryck. Störst uppmärksamhet fick bränslesubventionerna, där fisket kan få vissa mindre subventioner om medlemsländerna vill utnyttja möjligheten. Även större möjligheter till stillaliggande och bidrag till bränslesnålare motorer ingår i beslutet. En fjärde åtgärd är att EU tar en större andel av kostnaderna när fartyg upphör med sin verksamhet. Detta får effekter för Fiskeriverkets pågående arbete med skotningsbidrag.
- Beslutet innebär att vi får större möjligheter att genomföra skrotningsåtgärder i Sverige, säger Bengt Strömblom, avdelningschef på Fiskeriverket.
För yrkesfiskarnas del blir det ingen märkbar förändring. Bidragsnivåerna kvarstår. Dock blir det nu lättare för Sverige, liksom för andra EU-länder, att finansiera skotningarna. Tio ansökningar om skrotningsbidragFör tillfället pågår en skrotningskampanj som är riktad till torsktrålare som fiskar helt eller delvis i Östersjön. Sista ansökningsdag är 31 juli, och för tillfället har tio ansökningar kommit in. Kampanjen innebär att Fiskeriverket erbjuder bidrag för skrotning eller överförande av fiskefartyg till annan användning. Trålare hemmahörande på Västkusten är prioriterade. - Totalt är målet att ha 13 procent färre trålare till nästa år. Det finns goda möjligheter att klara det målet, säger Bengt Strömblom. Detta är dock bara ett delmål. För att få tillgång till mer EU-medel för skrotning krävs att kapaciteten minskar med 30 procent till 2012. Det långsiktiga mål som redan antagits är att kapaciteten ska halveras 2015.
Sammanlagt fiskar närmare 80 trålare i Östersjön, varav hälften delvis i Västerhavet.
Till hösten planeras en ny skrotningskampanj, riktad till trålare som främst fiskar i Västerhavet. Omkring 100 trålare ingår i denna fartygsgrupp.
onsdag 23 juli 2008
KÄLLA OPDALINGEN
Hunnlaksen fredes i Orkla
Dessverre så preges sesongen så langt i Orkla av lite både med smålaks og mellomlaks. Storlaksen kom tidlig og gikk raskt opp i elva. Nå fredes hunnlaksen fra 1. august.
Av WILLY KARLSTRØM
Publisert 22.07.2008 - 13:31
ORKLA: Mandag 21. juli ble det for første gang i Orkla avholdt midtsesongmøte trukket opp etter Direktoratet for naturforvaltnings retningslinjer for regulering av fisket etter anadrome laksefisk for perioden 2008 – 2012. Her kreves det at alle nasjonale laksevassdrag avholder midtsesongmøte for å evaluere sesongen med tanke på om gytebestandsmålet oppnås.
I tillegg til styret i Orkla Fellesforvaltning deltok de tre jeger- og fiskerforeningene i Orkla, representant fra kommunene, fagrådsleder og fylkesmannen på møtet.
Mer laks i elva
Sesongen 2008 er lik 2007 sesongen med noen positive unntak:
* Noe av smålaksen er i god kondisjon, selv om de i antall ennå ikke er mange.
* Storlaksen kom tidlig og gikk raskt opp elva. Om de er flere i antall enn i fjor er noe usikkert. Årsaken til at det i år er mer laks i elva skyldes nok i hovedsak den utsatte oppstarten av kilenotfiske.
* Mellom 15 og 20 prosent av fisken gjenutsettes.
Når bestandsmålet
Basert på informasjon fra innsig, oppgang og fangst har man i år muligheten til å oppnå gytebestandsmålet, takket være den utsatte starten på kilenotfiske, stramme døgn-/sesongkvoter i elva og økt gjenutsetting av fisk.
For å være føre-var vedtok styret i Orkla fellesforvaltning at man også i år freder hunnlaksen fra og med 1. august og at alle innretter sitt fiske deretter. Hvordan man gjør det er beskrevet i Norske Lakseelver og NJFF sin brosjyre: Gjenutsetting av fisk.
Det er Rune Krogdahl i Orkla fellesforvaltning som opplyser dette i ei pressemelding.
Dessverre så preges sesongen så langt i Orkla av lite både med smålaks og mellomlaks. Storlaksen kom tidlig og gikk raskt opp i elva. Nå fredes hunnlaksen fra 1. august.
Av WILLY KARLSTRØM
Publisert 22.07.2008 - 13:31
ORKLA: Mandag 21. juli ble det for første gang i Orkla avholdt midtsesongmøte trukket opp etter Direktoratet for naturforvaltnings retningslinjer for regulering av fisket etter anadrome laksefisk for perioden 2008 – 2012. Her kreves det at alle nasjonale laksevassdrag avholder midtsesongmøte for å evaluere sesongen med tanke på om gytebestandsmålet oppnås.
I tillegg til styret i Orkla Fellesforvaltning deltok de tre jeger- og fiskerforeningene i Orkla, representant fra kommunene, fagrådsleder og fylkesmannen på møtet.
Mer laks i elva
Sesongen 2008 er lik 2007 sesongen med noen positive unntak:
* Noe av smålaksen er i god kondisjon, selv om de i antall ennå ikke er mange.
* Storlaksen kom tidlig og gikk raskt opp elva. Om de er flere i antall enn i fjor er noe usikkert. Årsaken til at det i år er mer laks i elva skyldes nok i hovedsak den utsatte oppstarten av kilenotfiske.
* Mellom 15 og 20 prosent av fisken gjenutsettes.
Når bestandsmålet
Basert på informasjon fra innsig, oppgang og fangst har man i år muligheten til å oppnå gytebestandsmålet, takket være den utsatte starten på kilenotfiske, stramme døgn-/sesongkvoter i elva og økt gjenutsetting av fisk.
For å være føre-var vedtok styret i Orkla fellesforvaltning at man også i år freder hunnlaksen fra og med 1. august og at alle innretter sitt fiske deretter. Hvordan man gjør det er beskrevet i Norske Lakseelver og NJFF sin brosjyre: Gjenutsetting av fisk.
Det er Rune Krogdahl i Orkla fellesforvaltning som opplyser dette i ei pressemelding.
tisdag 22 juli 2008
KÄLLA DAGBLADET 22/7
Kraftiga överdrifter om att laxbeståndet ökat i älvarna
”Laxen vandrar som aldrig förr i de norrländska älvarna. I Byskeälv finns en räknare som räknar varje lax som passerar och där slogs förra årets rekord på 2 089 laxar med 2 436 laxar.Även Västernorrlands älvar – Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven – har fler laxar i år.De fiskare jag har pratat med säger att det är bättre i år än i fjol, säger Ivar Sundvisson länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.... att fler laxar vandrar upp i älvarna ses som ett kvitto på att Sveriges fiskepolitik fungerar.”
Det ovanstående är CITAT ur en artikel som publicerades i Dagbladet den 17 juli. Artikeln ”Rekordmycket lax i älvarna” innehåller kraftiga överdrifter på gränsen till rena lögner.Att bara säga att laxen vandrar som aldrig förr i de norrländska älvarna är ett hån mot oss som försöker rädda vildlaxen i Ljungan.Och det som är det mest tragiska är att länsstyrelsens represetant står och klappar sig på bröstet och vill få oss svenskar att tro att det är den svenska fiskepolitiken som har bidragit till detta.
Låt oss få ett perspektiv på detta. Förr i tiden vandrade det cirka 360 000 tusen fullvuxna laxar upp i Ljungan.Detta var i början på 1900-talet, allt detta enligt forskarrapporter och genom uppgifter från folk som då bodde längs älven.Nu, cirka 100 år senare, så vandrar cirka 100–200 laxar upp i Ljungans älvsystem. Fångsterna nu för tiden är ganska skrämmande, om man jämför nu- och dåtid.Tre stycken laxar är rapporterade fångade på spön i Ljungan i år. Låt säga att det rapporteras cirka 50 procent av alla laxar som fångas, alltså blir det sex laxar som är fångade på spön i år. Låt oss inte nu gå in på hur många laxar som fångades förr i tiden, men troligtvis många fler än sex stycken.Detta vansinne har alltså den svenska fiskepolitiken bidragit till och inget annat.Och den västernorrländska länsstyrelsen har tillåtet att den unika laxstammen som Ljungan har nästan utrotats, genom dispenser för laxfällor i fridlysta områden och godkännade av regelvidriga kraftverk som fullkomligt ändrat hela älvens fauna.Så låt oss inte nu överdriva situationen, genom att säga att laxen vandrar som aldrig förr i de norrländska älvarna och framför allt inte i vår lilla medelpadska pärla som heter Ljungan.
Mattias Danielsson, Allstaforsens fiskecamping
”Laxen vandrar som aldrig förr i de norrländska älvarna. I Byskeälv finns en räknare som räknar varje lax som passerar och där slogs förra årets rekord på 2 089 laxar med 2 436 laxar.Även Västernorrlands älvar – Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven – har fler laxar i år.De fiskare jag har pratat med säger att det är bättre i år än i fjol, säger Ivar Sundvisson länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.... att fler laxar vandrar upp i älvarna ses som ett kvitto på att Sveriges fiskepolitik fungerar.”
Det ovanstående är CITAT ur en artikel som publicerades i Dagbladet den 17 juli. Artikeln ”Rekordmycket lax i älvarna” innehåller kraftiga överdrifter på gränsen till rena lögner.Att bara säga att laxen vandrar som aldrig förr i de norrländska älvarna är ett hån mot oss som försöker rädda vildlaxen i Ljungan.Och det som är det mest tragiska är att länsstyrelsens represetant står och klappar sig på bröstet och vill få oss svenskar att tro att det är den svenska fiskepolitiken som har bidragit till detta.
Låt oss få ett perspektiv på detta. Förr i tiden vandrade det cirka 360 000 tusen fullvuxna laxar upp i Ljungan.Detta var i början på 1900-talet, allt detta enligt forskarrapporter och genom uppgifter från folk som då bodde längs älven.Nu, cirka 100 år senare, så vandrar cirka 100–200 laxar upp i Ljungans älvsystem. Fångsterna nu för tiden är ganska skrämmande, om man jämför nu- och dåtid.Tre stycken laxar är rapporterade fångade på spön i Ljungan i år. Låt säga att det rapporteras cirka 50 procent av alla laxar som fångas, alltså blir det sex laxar som är fångade på spön i år. Låt oss inte nu gå in på hur många laxar som fångades förr i tiden, men troligtvis många fler än sex stycken.Detta vansinne har alltså den svenska fiskepolitiken bidragit till och inget annat.Och den västernorrländska länsstyrelsen har tillåtet att den unika laxstammen som Ljungan har nästan utrotats, genom dispenser för laxfällor i fridlysta områden och godkännade av regelvidriga kraftverk som fullkomligt ändrat hela älvens fauna.Så låt oss inte nu överdriva situationen, genom att säga att laxen vandrar som aldrig förr i de norrländska älvarna och framför allt inte i vår lilla medelpadska pärla som heter Ljungan.
Mattias Danielsson, Allstaforsens fiskecamping
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
