Samlade insatser räddar havsöringen
Pressmeddelande
Samlade insatser räddar havsöringen
Mycket tyder på att länsstyrelsens fiskevårdsstrategi är på väg att rädda den utrotningshotade, vilda havsöringen i Piteälven. Det visar statistiken för fiskuppgången vid Sikfors kraftstation. Antalet uppvandrande havsöringar har tiofaldigats under 2000-talet.
Bottenvikens stammar av havsöring är i mycket dåligt skick och bedöms vara utrotningshotade av det internationella havsforskningsrådet. Sedan slutet av 1990-talet har havsöringens situation prioriterats i det fiskevårdssarbete som bedrivs i Norrbotten.
För att rädda artens fortlevnad har stora resurser satsats på att restaurera vattendrag, förbättra fiskeregler och genomföra stora informationsinsatser. I Piteälven har Piteälvens ekonomiska förening genomfört Sveriges största restaureringsprojekt. Utanför Piteälvens mynning har man dessutom löst in de flesta fiskeplatserna för laxfällor som tidigare användes av yrkesfiskare.
Länsstyrelsen tolkar resultaten som ett kvitto på att den fiskevårdsstrategi man använder sig av fungerar.
- Vi tror att man måste arbeta med alla delar som berör öringens livscykel. Det hjälper inte att restaurera lekplatser för stora pengar om vi fortsätter att fiska upp öringen innan den är lekmogen. Å andra sidan hjälper det inte att begränsa fisket om inte öringen har någonstans att leka, säger Dan Blomkvist, länsfiskekonsulent vid länsstyrelsen i Norrbotten.
- Nu väntar vi bara på att Fiskeriverket ska se över fiskereglerna även för älvarna och sedan tror jag att vi har en bra utgångspunkt att jobba vidare från i alla våra älvar.
Att följa utvecklingen av ett fiskbestånd som vandrar mellan en stor älv och havet är tekniskt mycket svårt och det är svårt att upptäcka förändringar i utvecklingen. Ett undantag utgör Piteälven där all uppvandrande fisk sedan 1992 räknas i fisktrappan vid Sikfors kraftverk. De senaste åtta åren har ökningen av uppvandrande havsöring varit så tydlig att man nu kan börja dra slutsatser om resultaten av fiskevårdsinsatserna.
- Eftersom det är biologiska system som vi följer så kan den naturliga variationen mellan åren vara stor och det är därför svårt att dra slutsatser, säger Dan Blomkvist.
- Den ökning i uppvandring vi ser nu är emellertid så tydlig och ihållande att vi vågar tro att detta är ett samlat resultat av de åtgärder som gjorts. Man måste dock komma ihåg att ökningen skett från mycket låga nivåer och att det fortfarande rör sig om ganska få fiskar.
Restaureringsarbetena i vattendragen har ibland kritiserats av fiskare som inte längre kunnat fiska från sina favoritplatser på gamla stenarmar och liknande som försvunnit i och med åtgärderna. Den hårdaste kritiken har emellertid kommit från kustfiskare som fått sitt nätfiske begränsat under vår- och höstperioderna. Många kustfiskare menar att det finns gott om havsöring i skärgården och att åtgärderna är onödiga.
På länsstyrelsen har man förståelse för en del av synpunkterna men man menar ändå att syftet med åtgärderna motiverar de inskränkningar som skett.
- Vad många inte förstår är att huvuddelen av den havsöring som idag finns i skärgården är odlad och utsatt fisk vilket är något helt annat än de vilda stammarna som vi försöker rädda. Nätfisket gör ingen skillnad på de olika öringtyperna. Om man är ekonomisk beroende av nätfisket kan man dessutom få dispens från reglerna, säger Dan Blomkvist.
Inlägg
